Vecka 16 var rätt så…

Vecka 16 som gravid den här gången var rätt blöt. Blöt i den mening med att jag typ har gråtit hela veckan. Konstant. Nej inte konstant men tårarna har legat och väntar på att få släppas loss konstant. 

Jag är ju en känslomänniska, det har jag alltid varit men den här veckan har jag fastnat i ”ledsen” och känt mig så nedstämd. Inte som om jag skulle känna mig deprimerad, utan bara innerligt ledsen. 

Ledsen för att jag varit hungrig. Ledsen för att jag och tjejerna inte hållt sams, ledsen för att tjejerna inte lyssnar, ledsen för att vi inte köpt något till bebisen än, ledsen för att jag inte kan bestämma mig för vad jag vill köpa till bebisen, ledsen för att jag gått upp i vikt, ledsen för att Andreas idag åkt till USA, ledsen för att jag inte haft något att ha på mig, ledsen för att jag känt mig stressad av allt jobb, ledsen för att jag haft huvudvärk, ledsen för att jag inte gjort fler ultraljud, ledsen för att jag inte vet vad det är där inne, ledsen för att jag inte känner bebisen, ledsen för att jag är trött…. 

Listan kan göras precis hur lång som helst. Och jag blir bara mer ledsen av att rabbla upp saker jag känner/känt mig ledsen över. Det är till och med så att jag är ledsen över att jag är så ledsen. Ledsamt va.. mm. 

Jag hoppas att det vänder. Det är tröttsamt att inte vara glad. Det är liksom så märkligt med att jag kan sitta och reflektera över hur ledsen jag är, men ändå inte är kapabel till att vända det och steppa upp och vara glad för allt som faktiskt är väldigt bra eller rent av fantastiskt. Allt blir så skevt. 

Annars då? Förutom den känslomässiga bergochdalbanan jag tycks ha hamnat på? Foglossningen har gett sig till känna, men kommer och gå och än så länge är det lugnt. Andreas gav mig en hotellnatt för att jag skulle kunna sova ut och andas lite innan han åkte till USA. Men vet ni vad som händer då? Jag och Isabel bråkar och när vi blivit sams så hör jag mig själv fråga om hon vill följa med mig. Min egentid blev kvalitetstid med Isabel och det var faktiskt något vi två verkligen behövde. Vad roligt det är när de börjar bli lite större så att man faktiskt kan umgås istället för att bara vara mamma liksom. Hon är fantastisk vår förstfödda. 

Så nu är vi gräsänklingar till på fredag och livet måste rulla på som vanligt. Även om jag mest skulle vilja låsa in mig någonstans och gråta. I morgon går vi in i vecka 17. Jag är inte redo, men jag är redo på låtsas bara för att få det här att fungera. 

OBS! Det blev ingen bild idag, jag orkade inte ta någon för det gjorde mig bara ledsen. 

Ja ni hör ju. Graviditetsvecka 17, se till att få mig lite glad tack. 

2 comments Add yours
  1. Hej! Första gången här inne men icke sista tror jag? är mycket likt mig härinne…gravid två veckor efter dig och beräknar min fyra 20 oktober, bara döttrar här hemma och ser att du haft blödningar denna gång men ej med dina andra. Jag blrjade blöda igår men inte en droppe i mina tidigare graviditeter. Jajag kände igen mig på mycket så se mig som ny trogen läsare…
    Själv finns jag här:
    https://gravid.heretolove.se

    Önskar dig en fin vecka 17?

    1. Hej! Åh va roligt att du hittade hit! Va kul att vi båda har barn sen tidigare och har upplever många saker under den här graviditeten lika dant. Jag ska absolut kika in hos dig! Tack!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *